Senaste inläggen

Av Maria - 10 december 2015 08:49

Hej! Imorgon är det fredag. Jag är så himla glad!! Det är 8dagar kvar till min födelsedag. Det är 14dagar kvar tills julafton! Men jag har inte köpt än ända julklapp. Jag har bestämt alla julklappar. Vet vad dem kostar och hur mycket pengar jag behöver innan jag kan köpa alla. Jag har hittat nästan alla julklappar på värdens bästa app. Denna app heter fyndiq. Jag har hittat så bra, billiga och fina julklappar. Jag är så nöjd!

Igår så fick Challe vila. Hoppas han inte är för pigg idag. Kanske ska hoppa nån bock idag? Imorgon så har jag dressyrlektion. Någon dag i helgen så ska jag hoppa honom lite.

Jag är så taggad, på måndag sätts alla betyg. Ska bli så skönt! Nu ska jag vara duktig dem sista dagarna.

Puss och kram från en riktigt glad M!

Av Maria - 7 december 2015 22:05

Hej! Jag hade tänkte göra 10 snabba om Challe.

1. Han heter Schafts del boy
Nu hoppas vi på att det stavas så.

2. Han har i sitt liv tävlat som högst MSVB (men inte med förra ägaren utan tidigare ägare)

3. Han är från början från Irland

4. Så han är helt okänd

5. Han är född 2002, alltså 13år och lika gammal som mig

6. Här hos oss har han fått väldigt många smeknamn. Som Den vita, Challe balle, chelle, nalle puh, boyen, valacken, osv.

7. Han har fått smeknamnet Nalle puh för han är så snäll

8. Han är väldigt renlig. Medans jag har haft honom har han aldrig rullat sig i lera

9. Han är flugskimmel

10. Han är väldigt snäll och hoppar nästan allt men styr på

Här har ni 10 random fakta om min ponny. Det blir dagens inlägg.

Puss och kram från en väldigt kreativ M

[Bild]

Av Maria - 7 december 2015 07:51

Hej! Jag är så trött! Det är så kallt. Jag behövde gå ut till förrådet och hämta min vinterjacka.
När jag vaknade skulle jag vara duktig och duscha. Men nejdå, jag var så trött så jag satte klockan på en kvart till och somnade om.
Jag var ändå tvungen att gå upp en kvart tidigare än vanligt för att jag skulle kunna ta ut hästarna.
Nu sitter jag på bussen. Som tur inte med några högljudda barn idag. Vågar man sova på bussen? Jag är så himla rädd att missa min busshållplats. Nu mår jag så illa för att jag har bloggat på bussen så hejdå.

Puss och kram från en illamående M

Av Maria - 5 december 2015 22:13

Hej! Alltså idag har jag seriöst ätit mer än min häst!
Dagen började med jobb. Innan la familia skulle äta julbord tillsammans med mammas syskon med familj. Vi åkte till en resturang på söder, där min morbror hade bokat bord. Jag åt och åt och sedan konstigt nog åt jag ännu lite till. Kan man äta så att magsäcken spricker? Måste kolla upp det sen! Men det är nästan konstigt att min magsäck inte sprack efter denna måltid. Men maten var inte jättegod, den var god, men den skulle kunna vara godare. 3poäng och 2asterix. Hoppas det stavars så... Ni som har lyssnat på Alex och Sigge kommer nog fatta vad jag menar. På vägen hem i bilen så somnade jag... Haha matkoma kallas det väl för.
När vi kommit hem var det bara att kasta på sig ridkläderna och sticka ut och rida. Idag så gick det piss. Jag skulle prova en haklappsmartingal, som jag fått låna av en kompis. Challe (som den nya ponnyn kallas för) hatade den. Så en sån behöver vi inte köpa. Då vet vi det i alla fall.
Efter jag hade ridit var det bara att kasta sig hem och byta om.
Nu skulle vi nämligen ha middag med några släktingar från pappas sida. Det blev julskinka, revbensspjäll och potatis. Jag som älskar revbensspjäll, men tyvärr var jag forfarande mät från lunchen. Men lite (ganska mycket) gick att trycka i sig.
Vi hade även lite kvälls action. När supersystern skulle åka till någon kompis så hade ett träd trillat på vägen. Så mamma, pappa, jag och Mogens (våran granne, som har traktor) fick försöka få bort det. Mogens fick knuffa med sin traktor och pappa fick såga lite med handsåg men det gick bra. Nu ska jag kolla på någon gammal julkalender och sova.


Puss och kram M


PS har fått något konstigt utslag på min hand. Som om ni bryr er. (Här skulle jag vilja sätta in sånna dära skratt smileysar som gråter) DS

Mina vackra utslag... Tror jag fick dem av granriset som jag tog i idag.

Av Maria - 3 december 2015 20:07

Hej människor! Det här känns lite konstigt har inte suttit och skrivit ett inlägg på cirka ett och ett halvt år. Så detta inlägg blir ett litet catch up inlägg. 

Det har hänt väldigt mycket sen sist! Har börjat i en ny skola, sålt Noblesse (hon åkte idag :( ) och även en ny ponny har till kommit till våran familj. 


Måste först berätta lite om vad som hänt med Noblesse och den nya. Det började med att jag växte. Bajs! Noblesse blev förliten.Det fanns bara två alternativ, såga av en bit av benen och sy ihop dem igen, eller byta ut N mot en större ponny. Det bästa alternativet för mig var att byta ut N mot en större ponny. Beslutet var tufft, men det fanns inget annat att göra. Jag ( om jag ska vara riktigt ärlig så hade jag redan kollat lite på en till ponny, men det låter bättre om jag skriver att jag började leta när vi bestämde oss för att sälja N) började kolla runt lite på annonser. Hittade några som var lite halvt intresanta. En dag (det där lät som början på värsta historien) så fick mamma ett sms med en länk från min förra lärare (hennes dotter har häst i stallet brevid och är min kompis, så det var inte så konstig som det låter), hon skrev även i smset: Hej! ni leteade lite efter d-ponny eller hur?

Länken var en annons, på en vit, 13årig valack, som hade gått LA med ägaren och MSVB med förra ägaren. Det ägarna hade skrivit om honom lät väldgit trevligt och vi bestämde oss för att åka och prova. Mamma, systersnäll och jag åkte för att titta på ponnyn. Vi gick in i ett stall och där stod minsan en vit ponny. Den var ganska grov och utseendet var inte vad jag hade tänkt mig. Den stod helt stilla i gången, nästan sov. Jag tänkte direkt att detta var inte en snabb, tävlings ponny (som jag vill ha). Men det är ju ändå kul att rida/hoppa, även fast den kanske inte kommer vara min den ponny vi till slut köperär. Det var inte heller den modellen på ponny jag hade tänkt mig. Det skadar inte att prova. Vi gick tillsammans till ridhuset. Ägaren hoppade upp och det såg okej ut. Var fortfarande tveksam om detta var min dröm ponny.Ägaren hoppade lite och jag blev lite mera intresserad. Ponnyn fick lite fräs och öronen vart spetssade. Vi bytte och jag hoppade upp. Oj, ponnyn gick inte som jag tänkt mig. Huvudet ganska högt upp och den var ganska stressade (ägarna hade förvarnat att den inte var van vid att andra satt på den, såg jag var beredd på en stressad, lite springig ponny). Det känndes så där. Hade efter cirka 10min fått honom att ta det rätt så lugnt. Jag styrde på en av mini hindrerna. Min hjärna sa bara nej, vi kom så himmla fel. Men ponnyn tar beslutet om att hoppa ändå. Jag landade, klappade och styrde på hindret igen. Det var då jag fick känslan. Den alla letar efter när man provar häst. När jag var klar med provridningen, sa hejdå, gick tillbaka till bilen och stängde dörrarna. Direkt när dem var stänga sa jag till mamma

-Mamma jag vill ha ponnyn!

Den var så himla snäll. En ryttare som ponnyn inte känner hoppar upp och skummpar runt som en häffaklump på ryggen, vi kommer helt fel på hindret men den hoppar ändå. Grymt snäll! 

Men för att kunna veta om detta var dröm ponnyn så ville jag prova igen. 

Denna gång var det jag, mamma och supersystern. Vi kom dit och satte upp två hinder och en kombination. Inga jätte konstiga hinder men en vattenmattan under ena. Denna gång så njöt jag från början till slut. Ponnyn ställde upp och jag gav han så bra förutsättningar som möjligt. Efter detta så visste jag att jag skulle kunna fajta för att få denna ponny.

Nu står jag här idag (eller sitter) och ponnyn står cirka hundra meter ifrån mig i vårat stall. Jag är så nöjd. 

Men Noblesse behövde ju fortfarande säljas (tyvärr). En ridskola var här och provade. N skötte sig utmärkt! Idag var dagen. Den dagen då jag visste att jag skulle gråta som ett litet nyfött barn. Idag så är hon inte min längre. N står från och med idag på Djurgårdens ridskola. Dem kom och allt kändes ( och känns) bra. Vi skulle bara lasta henne. Dem bad mig göra det och med N i handen, gick vi ut till den lilla lastbilen. N är inte så van att åka lastbil, så hon kollade ganska skeptiskt på den, men efter bara ett par sekunder gick hon lugnt in. Jag satte fast henne och dem skulle stänga. N tittar efter mig och drar huvudet så långt hon kan åt mitt håll. Då sprack allt, tårarna bara rann. Dem gick inte att stoppa. Jag och mamma gick tillbaka till stallet, en häst fattigare. Tårarna sprutade och jag hullkade. Jag satt i stallgången med hennes täcke i mitt knä och grät i över en halvtimme. När jag till slut hade slutat gråta behövde jag rida den vita. Jag gick i sadelkammaren för att hämta benskydd, när jag såg alla Ns saker och då kom tårarna en gång till. Sammtidigt som jag gråter försöker jag fixa den vita, till ridining.


Som tur så var han helt grym idag. Vi red över en bock och en bom, som båda låg på medellinjen (så man kunde göra serpentinbågar i mellan och över dem). Han var lite pigg i början men lugnade snabbt ner sig. Byterna över bocken/bommen var helt klockrena. Dem har aldrig varit så bra. Han vart så mjuk och lätt jobbad i sidorna. 


Denna dag har haft mycket kännslor. Upp och ner. Men det är väl så livet är eller hur?


Tänkte passa på att skriva/säga att jag kommer en gång i veckan att hedra/tacka en person, som varit eller är extra viktig för mig. 

Denna vecka så vill jag hedra/tacka min underbara mamma. För att idag så har hon stott ut med en storgråtande, jobbig unge. Tack för att du är du och för att du finns. 


Pussar och kramar från en kännslosam Maria

Av Maria - 18 juli 2014 10:30

Hej! Jag är så glad, jag är på väg till Kumla. Där jag ska tävla. Jag ska hoppa två klasser, en LättC och en LättB. De är min första LättB (ska debutera) så jag är lite nervös, har ju aldrig hoppat kombination eller vattenmatta på tävling, så de ska bli kul och spännande. Men jag är väldigt väl förberedd, på träningen i onsdags så var hon super verklingen superfin. Mamma hjälpte till att schamponera och frisera henne, så hon är jätte fin. Maskoten är med, även så alla andra grejor. Ipaden har plats för filmning.

En annan sak jag måste berätta är hur bra de gick att rida igår, hon var med mig hela tiden, flyttade bra, va lösgjord innan jag enns hade börjat. Jag gjorde min underbara åtta (som jag nu har döpt den till) som man flyttar när man byter volt, varför jag har döpt den till undbara åttan är för att den gör min häst underbart fin:) En annan underbar övning är underbara fyrkanten, man går på en fyrkant och i varje hörn flyttar du hästens bakdel mot nästa riktning.

Jag är berädd, nu vill jag tävla.

Puss och kram från en lycklig Maria:)

Hästens maskot:)

Av Maria - 6 juli 2014 23:09

Hej! Jag har väldigt många idoler! När människor säger "vem är din idol?" Det beror på om man menar inom musiken, ridningen eller bloggvärlden. Det är samma när det gäller förebilder, jag har många inom ridningen men också inom bloggvärlden. Är det samma som är förebilder och idoler, är dem bra att ha eller stör dem bara och visar att man själv inte är lika bra? Jag brukar tänka att "det finns alltid någon som är bättre än mig" för det gör det, det fins alltid någon som är bättre på att blogga, skriver längre texter, viktigare texter, gör oftare inlägg. Men det kommer alltid vara någon som gör det lilla extra som jag själv inte gör. Samma sak är det i ridningen, det fins alltid någon med dyrare ponnyer, fler ponnyer, finare ponnyer, ponnyer som kan gå högre. Men en sak har jag lärt mig, man ska va nöjd med de lilla man har.
Tillbaka till ämnet. Jag har ju många idoler vissa av dem har jag inte träffat, vissa har jag runt om kring mig. Den idolen som jag själv har inom bloggvärlden är Nellie Berntsson, jag tycker själv att hon är superduktig på att rida och hon skriver riktigt bra på sin blogg!
Sen inom ridvärlden så har jag ganska många idoler, den personen som jag ser upp till mest just nu är Peder Fredriksson, för att han känns så trevlig mot alla och så rider han så mjukt och fint.
De förebilder jag har inom ridvärlden är Lotta Björe, Sylve Söderstrand, min hopptränare Natalie Adelborg och min dressyrtränare Görel Adelborg.
Mina största förebilder är faktiskt världens bästa stora systrar, som hjälper mig när jag behöver dem på hästryggen och på marken. Ni jobbar på i motgångar och framgångar t.ex skolan och ridningen. Jag älskar er!!


Pussar och kramar från en trött Maria


Av Maria - 1 juli 2014 16:22

(Lägger upp fler bilder snart, de är nämligen på mammas telefon)

Min utsikt från verandan!!:)

Min syster som kollar stupet vid jungfrun

Jungfrun, Gotlands största rauk

Kollar utsikten från en av ringmurens torn i Visby:)

En bit av ringmuren i Visby

Utsikten från mitt rumsfönster

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards